Archive | June, 2013

Kyssmobb i Moskva

24 Jun

”EU fördömer attack mot pride-parad”
”Hatattacker mot homosexuella väcker känslor”
”Utstötta – homosexuella lever i skräck”
”Kyssprotest mot rysk anti-gaylag”

Nej. Alla rubrikerna handlar inte om Ryssland.

Attacken mot pride-paraden leddes av ortodoxa präster i Tbilisi, Georgien.
Hatattackerna sker i New York, notisen berättar om att 32-årige Mark Carson skjutits till döds.
Utstötta är homosexuella i Uganda där de riskerar långa fängelsestraff efter en kampanj ledd inte minst av evangeliska kristna, amerikanska och inhemska, som drev i genom en lagändring i parlamentet.”

Jag har skrivit flera gånger om Coming Out, NGO-organisationen i S:t Petersburg som arbetar för hbt-personers rättigheter, och sedan ett par år också mot de lagar, nu också antagna i duman, som förbjuder ”icke-traditionella sexuella relationer”.
Ett led i ryska myndigheters attacker mot NGO:s har varit att kräva att de registrerar sig som ”utländska agenter” om de tar emot ekonominskt stöd från utlandet och arbetar politiskt.

Coming Out har vägrat registrera sig som ”utländsk agent” och hävdar att de arbetar för mänskliga rättigheter erkända av ryska staten, och att den inte är en politisk organisation.

Ur Coming Out’s pressmeddelande 19 juni, 2013:

The third and final hearing of the case of Coming Out accused of serving as a “foreign agent” took place today in the magistrates’ court in St. Petersburg. Predictably, the organization was found guilty and fined 500 000 rubles (maximum amount for one violation), making it the 2nd Russian LGBT NGO to be branded “foreign agents”. Overall, 4 Russian NGOs have been given the verdict.

Under Article 19.34 of the administrative code of the Russian Federation, if a non-commercial organization receives foreign funds and is involved in “political activity”, it must register with the Ministry of Justice as a “foreign agent”. In laymen terms, “foreign agent” is equivalent to a “spy for a foreign state.”

It was pointed out by lawyers that defense of human rights cannot be “commissioned” by foreign states, as human rights is a universal value and Russia has an obligation to uphold and protect them, as guaranteed by the Russian Constitution. “Does homophobia and discrimination of LGBT constitute official state politics?” – asked the defense, in attempt to shed light on what was meant by “influencing state politics”, to which no answer was given.

In the end, no amount of common sense, sense of humor, or knowledge of the Russian law, made any difference. To say that the burden of proving Coming Out’s guilt did not rest with the prosecution, who did not say more than a dozen words throughout the hearings, is to say nothing. It is clear that in the case of LGBT organization Coming Out, LGBT film festival Side by Side, and, possibly, more LGBT organizations to come, the verdict has been decided long before the proceedings started.

With the “homosexual propaganda” law, which now became “propaganda of non-traditional sexual relations” law, and the customized application of the “foreign agents” law to weed out the “unwanted”, it seems that the Russian government is making an all-out move against its LGBT people. Seen in the context of the latest new laws and amendments, such as the law for protecting feelings of believers, the amendment to disallow adoption of Russian children by same-sex families and single people from countries that allow same-sex marriages, this can be seen as part of a real attack by the Russian government on its own citizens who still dare to think freely. Challenging the idea of a “true, traditional Russian” being heterosexual, Christian Orthodox, with wife and children, is becoming dangerous.”

När duman i Moskva antog lagen mot ”icke-traditionella sexuella relationer” vid en tredje läsning röstade 436 ledamöter för antagande, ingen emot, en ledamot lade ned sin röst.
Utanför parlamentet demonstrerade gayaktivister i en kyss-flashmob.
Ett tjugotal personer greps av polis.

Coming Out avslutar sitt pressmeddelande med en bön om hjälp. 500 000 rubel är mycket pengar, drygt 150 000 kronor:

SEEKING SUPPORT
In order to withstand financial hardships, Coming Out is launching a fundraising campaign:
http://www.comingoutspb.ru/en/en-donations

Enfalden, data och integriteten

23 Jun

Vi borde faktiskt veta att internet inte är säkert, att alla system kan hackas och att myndigheter med politikernas tillstånd och uppmuntran, NSA, FRA, GCHQ, FSB, välj vilken akronym du vill, hämtar, registrerar och samkör all information de får tag på, det vill säga allt. Företagen samlar och samkör de också, och person-, bank- och andra uppgifter är inte säkra där heller.
Hackandet, registrerandet och lyssnandet kallas säkerhetstjänst, spioneri, nödvändigt eller odemokratiskt beroende på vem som gör det, och var. Och när.  Men det görs överallt.

Låt mig därför instämma i uppmaningen från Amelia Andersdotter till EU-parlamentet: Tänk över öppen data en gång till, för Guds skull! (se 13 juni 2013)

Läs rubriksamlingen nedan. Mängden rubriker växer år från och år och speglar möjligen en växande medial medvetenhet, och alldeles säkert ett ökande personligt intresse för dataskydd, för systemens sårbarhet och för nät- och satellitkommunikation och dess påstådda för- och nackdelar. Läs (det är långt men går fort), väl bekomme!

”Miljoner stulna ur Nordea – nya attacker varje dag” ComputerSweden, 19 januari 2007

”Hon fortsätter att slåss för integriteten” intervju med Annie Johansson (nu Lööf) i Resumé i Almedalen 2009

”USA rustar för cyberkrig” (bristande skydd mot nätattacker) SvD 3 juli 2011

”Källskyddet måste garanteras” (Sofia Mirjamsdotter apropå anonymitet på nätet som har en viktig funktion i diktaturer men också för granskning av demokratier) Debatt SvD 16 augusti 2011

”FRA-lagen i vägen för jakten på terrorister” (Säpo-chefen klagar över att inte få använda signalspaning apropå Breivik) SvD 8 december 2011

”Jusititieministern öppnar för total övervakning”, (breddning av FRA-lagen för att tillåta signalspaning av svenskar på beställning av Säpo och Rikskriminalpolisen, Sverige går samma väg som Iran, Syrien och andra repressiva stater) SvD opinion 21 december 2011, undertecknat Jesper Bengtsson och Jonathan Lundqvist, Reportrar utan gränser

2012

”Haverirapport: Tieto vägrade berätta”. IT-leverantören Tieto hade av ett stort datorhaveri i november 2011 som drabbade ett 50-tal kommuner, myndigheter och företag som outsourcat sin it-hantering. När MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Kammarkollegiet skulle utreda haverierna vägrade Tieto berätta vilka myndigheter som drabbats med hänvisning till affärssekretess. För att släppa in kollegiet och MSB i Tietos haveriutredning krävde företaget att de skulle skriva på ett non-disclosure-avtal i strid mot offentlighetslagstiftningen. ‘Tieto var tillmötesgående utifrån sin affärslogik’, var en MSB-kommentar. (se även ”FRA får kritik”, 5 juni 2013) ComputerSweden 23 februari 2012.

”Det ska bli lättare att lämna ut data” (omröstning i riksdagen, information ska lämnas ut vid alla typer av brott, från nätövergrepp till illegal fildelning av enstaka filmer) SvD 10 maj 2012

”Bistånd går till hemliga nätprojekt” (om krypteringsprogrammet Tor som hjälper nätaktivister att kringgå övervakning) SvD 27 maj 2012

”Så går hemlig telefonavlyssning till” 18 Minuter (UNT) 4 maj 2012

”Dom vet var du bor” (om Google) UNT, ledare 27 juni 2012

”Så fungerar datalagringsdirektivet” (skulle sätta dit grova brottslingar men lagen är så komplicerad att internet- och telefonoperatörer inte kommit i gång med lagringen) SvD 16 juli 2012

”Datormolnet en revolution som måste regleras”, EU-kommisionärerna Neelie Kroes och Viviane Reding skriver på Europaportalen. ”Brist på förtroende är ett hinder för spridningen av molntjänster … vi har påbörjat arbetet genom ett förslag om att ge EU-medborgarna ett enda regelverk om uppgiftsskydd som är anpassat till den digitala tidsåldern. Vi inser vilken enorm betydelse som data, inklusive personuppgifter, har för den digitala ekonomin … Dataportabilitet, enkla och rimliga avtalsvillkor och certifiering av tillförlitliga leverantörer kan hjälpa till att öka molnanvändarnas förtroende för tjänsterna.” 3 oktober 2012.

”Utopi att kunna glömmas bort på nätet” Europaportalen refererar Enisa, EU:s nätsäkerhetsbyrå 21 november 2012.

”Det fria nätets fiender”, Rasmus Fleischer skriver ”December 2009 sa Googles vd Eric Schmidt i en tv-intervju att den som har något att dölja kanske borde ändra sitt beteende i stället för att kräva privatsfärens skydd. Januari 2010 förklarade Facebooks vd Mark Zuckerberg att privacy inte längre är att betrakta som en ‘social norm’. Ordfront Magasin 5/12.

”It’s happening faster than even I thought”. Nio punkter om hur övervakning och olika slags registrering införts och dataintrång görs, om NSA, Facebook, AT&T och internettrafik, e-postintrång, butikers medlems- och betalkort, FBI, biometrisk identifiering i skolor m m. Blogg med artikeln av Paul Rosenberg 28 november 2012, går att läsa på http://www.lewrockwell.com/orig11/rosenberg-p9.1.1.html.

”För vissa kan ett internetklick vara slutet”. ”- Regimen använde mjukvara från europeiska företag för att leta upp, trakassera och hota dissidenter. Ena dagen gillade du en bild på Facebook, nästa dag fick du ett samtal om att du blivit av med jobbet” Ur intervju med Maryam al-Khawaya, Bahrain, i AmnestyPress nr 5 (december) 2012.

”Enköpings it-system ger problem i vården”(ska någon behöva dö för att det är en röd dag?) EP 31 december 2012

2013

”Polisen siktar på nätbrottslingarna” (prostitution, ekobrott, hot och utpressning, knarkhandel och illegal handel ex utrotningshotade djur, piratkopierade varor och stöldgods) Metro 4 januari 2013

”EU:s cyberpolis ska stoppa brotten på nätet” (Cecilia Malmström är glad) UNT 10 januari 2013

”US lobbying against the data protection reform intensifies”, EDRI.org, 17 januari 2013

”Vi vill inte sätta dit människor” (SL om nya biljettsystem som kräver registrering hos betaltjänstbolag för att kunna köpa mobiltelefonbiljett) SvD 1 februari 2013

”Stockholm det nya it-meckat” (om dataspecialister från hela världen som söker sig hit) SvD Näringsliv 5 februari 2013

”Chinese army unit is seen as tied to hacking against US” New York Times, 18 februari, 2013)

“Morgondagens krig utspelar sig i cyberrymden”, understreckare av Roland Heickerö, docent i krigsvtenskap, SvD 26 februari, 2013.

”Det digitala källskyddet är en tickande bomb”, Axel Andén, Medievärlden, 12 mars, 2013.

”Fler än Kina i hackattacker”, ”…det är festligt att amerikanerna som bland annat skapat Stuxnet, specialdesignad för att angripa iranska lärnkraftverk, blir så upprörda. … det är underligt att saken blåses upp till en jättenyhet. De flesta som arbetar med it-säkerhet vet att det här pågår. … Det går inte att skylla på elaka kinesiska hackare. Det är du som har för låg säkerhet.” Åsa Schwartz, säkerhetskonsult på Cybercom i ComputerSweden, 14 mars 2013.

”Tillit – en knäckfråga på nätet” (beroendet av internetjättar som Google och Facebook som inte omfattas av svensk lagstiftning) TT 15 mars 2013.

”Tjuven spårar dig”,( om hur utdelade nyckelringar med gps-sändare kan leda tjuvar till ditt hem när bilen, och du inte är hemma) Ena-Håbotidningen, 16 mars 2013.

”IT-brotten ökar lavinartat”, rubrik i Mediaplanets tematidning om it- och informationssäkerhet. (Med halvsidesannons som säger att ”Det är dags att slå tillbaka mot Ddos-attackerna” på motstående sida, lite ironiskt kanske, det är knappast trängsel på nätet som är de verkliga hoten). Mars 2013.

”Väktare av det fria ordet – i affärssyfte” (intervju med Ross LaJeunesse, chef för Google’s arbete med att försvara det fria ordet på nätet) SvD 26 mars 2013.

”Big data” ska förutsäga framtiden” (oanade möjligheter till kartläggning, effektivisering och vinster, men också risker för intrång i privatlivet och felaktiga analyser) SvD 2 april 2013.

”Vågar du lita på molnet?” EP 9 april 2013.

”Det får vara slut med tjuvlästa vårdjournaler”, ledare SvD 10 april 2013.

”Big data gör om vår värld i grunden” rubrik på understreckare av Sam Sundberg. ”De som har bäst förutsättningar att dra nytta av big data är internetföretag, mobiloperatörer, stora affärskedjor och de underrättelsetjänster som hungrigt skannar världens nättrafik. Att CIA:s strategi är att ‘samla in allting och spara det för evigt’ är värt att reflektera över i ljuset av att amerikanska myndigheteer redan i dag tar sig rätten att skicka drönare till Jemen, Pakistan och Somalia för att döda människor som de bedömer är potentiella hot mot USA:s säkerhet någon gång i framtiden.” SvD 12 april 2013.

”Allt som är gratis har ett pris”, rubrik på Jenny Nordbergs kolumn, ”500 miljoner människor är redan kartlagda utifrån sitt internetbeteende”, SvD 12 april 2013.

”Datainspektionen klandrar försvaret”. DI kritiserar att personuppgifter om anställda och jobbsökande sparas i databaser även när uppgifterna inte längre behövs. TT 16 april 2013.

”Länsstyrelserna agerar efter kritik från Datainspektionen”, DI har bland annat kritiserat att alla handläggare kan komma åt alla handlingar som inte (sic!) är sekretessbelagda. Pressmeddelande från länsstyrelsen i Uppsala 22 april 2013.

”Spotifygrundare räknar med mer personligt nät” ”Nästa stora förändring på internet är att nätet blir mer personligt och anpassar sig mer till var och en av oss.” Tomas Augustsson refererar Spotifygrundaren Daniel Ek under vinjetten Analys i SvD Näringsliv 23 april 2013.

”Ett överflöd vändes till apoteksdöd” (insändare som bland anant skriver att ‘alla apotek har sina egna datasystem’, så kunden kan inte få besked om var, på vilket apotek, en medicin finns närmast att tillgå) Metro 13 maj 2013.

”Vita huset stöttar lag om medieskydd”, (efter att det avslöjats att myndigheterna begärt ut telefonlistor från nyhetsbyrån AP) TT 15 maj 2013.

”Sprid nätfriheten till fler”, debattartikel signerad Carl Bildt och Cecilia Malmström i samband med Stockholm Internet Forum, Dagens industri 22 maj, 2013.

”Övervakningssamhällets diskreta charm”, blogginlägg av Anna Troberg, PP:S partiledare, i samband med samma forum, hon skriver ”Dagens guldkorn från Bildt var när han på fullt allvar påstod att det där med statlig övervakning inte skadar yttrande- och åsiktsfrihet, eftersom sådan övervakning är ‘diskret’”. 22 maj, 2013.

”Den olydiga generationens röst på Kuba” (om bloggaren Yoani Sánchez som i Stockholm föreläste om hur man använder nätet i kampen för demokrati) SvD 25 maj 2013.

”Microsoft: Vi stöder EU:s förslag om ny datalag” (Brendon Lynch, chef för personlig integritet på Microsoft intervjuas) Säkerhet24, idg.se, maj 2013.

”Sverige satsar på nätbistånd” (bistånd med internet och kommunikationsteknik, tillgång till nätet kommer att hjälpa både frihet och utveckling enligt Gunilla Carlsson) TT 24 maj 2013.

”Obamas krig mot hemligheter” (Jenny Nordbergs kolumn om jakt på journalister och deras källor) SvD 24 maj 2013.

”Vem ska äga makten över dig på nätet?” Artikel om nätintegritet och EU:s nya dataskyddslag som ska behandlas i parlamentet. SvD Insikt, 27 maj 2013.

”New EU data law could end up weaker than the old one” (om dataskyddsförordningen under omarbetning i EU) Euobserver.com, 29 maj 2013.

”FRA får kritik: ‘Har inte stöd i lagen’” FRA vill skicka personuppgifter från signalspaning till datainstrångssystemet TDV, och tvärtom. Datainspektionen är kritisk. FRA byter informationen med andra länder. TDV ska avslöja allvarliga it-attacker mot statliga myndigheter som har koppling till rikets säkerhet. (Var vänlig jämför med ”Haverirapport …, 23 februari 2012) Ny Teknik, 7 juni 2013.

”Massiv övervakning avslöjad i USA – Telefontrafik, kreditkortsköp och internettrafik, myndigheterna övervakar nästan allt på nätet”, Edward Snowden, första rapportdagen i Sverige då Snowden ännu inte trätt fram. Aftonbladet.se, 7 juni 2013.

”IT-jättar indragna i amerikansk avlyssningshärva” (Apple, Google, Skype m fl, Prism, riktad mot utlandet, även avlyssning av internet- och telefonbolaget Verizons kunder) SvD 8 juni 2013.

”Uppgifter Stasi bara kunnat drömma om” (Tobias Brandels perspektivspalt) SvD 8 juni 2013.

”Jag vill inte leva i det samhället”, citatrubrik från TT när Edward Snowden trätt fram som visslaren som avslöjade massövervakningen i USA. ”Enligt Snowden finns inga skydd mot statlig övervakning: – Du vet inte ens om vad som är möjligt. Utsträckningen av deras möjligheter är skräckinjagande. Du kommer aldrig att vara säker vilka skydd du än använder.”9 juni 2013.

”Känsliga uppgifter läckte ut via nätet”, om att obehöriga kommit åt sekretessbelagd information via etjänsten ”Min journal på nätet”, landstinget Uppsala. Feministiskt perspektiv, 10 juni 2013.

”Ingen server är säker”, rubrik på debattartikel av Rodrig Ferrada Stoehrel, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, Expressen 11 juni 2013.

”Ingen svensk server är oåtkomlig” citeras Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, i SvD 11 juni 2013.

”DN:s chefreaktör lovar bort ett meddelarskydd som inte längre finns”, apropå FRA och övervakning, Anna Trobergs blogg, 11 juni, 2013.

”Piratpartiet kräver granskningsutskott i EU-parlamentet om PRISM” (pressmeddelande 11 juni, PP).

”V vill ha debatt om USA:s övervakning” skrev TT 11 juni 2013.

”Utlänningar -det är vi”, rubrik på ledarartikel i UNT 12 juni 2013.

”Snowden väcker tunga frågor i USA”, kongressen vill ha svar på frågor om hemlig kontroll av data- och telefonkritik skriver SvD 13 juni, 2013.

”Chefen gör ingen hemlighet av hur NSA fungerar” intervju med James Clapper, chef för USA:s nationella underrättelsetjänst, under vinjetten Aktuell i näringslivet, SvD 13 juni, 2013.

”Matkhavarna ska bada i ljus, inte du och jag”. Anna Trobergs, partiledare för Piratpartiet, blogg 13 juni 2013.

“Pirater uppmanar parlamentet: Tänk över öppen data en gång till, för guds skull!” Pressmeddelande PP, Amelia Andersdotter, EU-parlamentet, som vill ha en andra läsning i parlamentet av lagstiftningen om öppen data i medlemsländerna, 13 juni 2013.

”Spionaget har en bortre gräns”, är rubriken på Jenny Nordbergs kolumn från USA, och hon skriver i den att ”politiker är bara så opportunistiska som vi tillåter dem att vara”. SvD 14 juni 2013.

”NSA-läckorna brottsutreds” är rubriken på artikeln på sidan efter Nordbergs kolumn. Läckorna alltså, inte övervakning och hemlig kontroll. SvD 14 juni 2013.

”Snowden hyllas som hjälte i Kina”, TT/UNT 15 juni 2013.

”Nu tänker regeringen strypa sociala medier”. Om Turkiet efter demonstrationerna på Taksimtorget i Metro 19 juni, 2013.

”NSA Chief says surveillance has stopped dozens of plots”. The New York Times, 19 juni, 2013.

”Han tar kontrollen – bojkottar nätjättarna”. Om Sam Sundberg som bytt operativsystem på datorn, slutat googla, stängt facebook-kontot med mera efter rapporterna om NSA:s övervakning. Metro 20 juni, 2013.

”Internetbank är säkrare i mobilen” skriver svt.se och citerar det amerikanska IT-bolaget Metro Star Systems. 19 juni, 2013.

”Britterna är värre än USA” citeras The Guardian efter nya avslöjanden baserade på Snowdens läckta dokument. SvD 23 juni, 2013.

Avslutande kommentar:

Det är märkligt att så många verkar överraskade av Edward Snowdens avslöjanden. Naturligtvis samlas data in, och används. Och naturligtvis är det ett bra sätt att ha koll på befolkningar och på dem som här eller där, nu eller i framtiden bedöms vara störande, eller farliga, personer och grupper. Det är fiffigt också att säkerhetsorganisationerna inte spanar på egna medborgare i respektive land, det låter så betryggande. Det begränsar eventuell kritik. Att informationen sedan byts organisationerna emellan, det är … en annan sak.
Det är som sagt märkligt att så många verkar överraskade. Överraskningen kan inte bero på att det inte skrivits och talats i media om bristande it-säkerhet, personkartläggningar och samkörning av uppgifter från olika datasamlingar. Den kanske bottnar i … enfald?

Snowden sitter för övrigt när detta skrivs på ett flygplan från Hongkong via Moskva på väg till okänd destination.
På väg till Ecuador enligt senaste ekosändningen.

Erpum, uppmätta barn och en slavrutt

23 Jun

Vem bryr sig om de försvunna barnen frågar sig journalister och ledarskribenter. De gör det utifrån Jens Mikkelsens och Katia Wagners bok ”De förlorade barnen”.
Barnen som förlorats är ensamkommande flyktingbarnen, de som utreds och studeras, mäts och kontrolleras så att de inte ska vara för gamla eller komma från ”fel” länder eller ha inlett sin europeiska flyktingbana i ett annat EU-land.
Befinns de sedan tänder och skelett studerats vara för gamla, eller kom de först till Italien, Malta eller Grekland på sin väg till det de hoppas ska leda till säkerhet och en bättre framtid, då har de skickats tillbaka dit i specialchartrade plan.
Helt enligt Dublinkonventionen. Första asylland, nota bene.
Nu har konventionen ändrats, barnens flyktingskäl ska utredas i det land där de befinner sig. Förutsatt att de är, eller troligen/sannolikt är, barn under 18 år.
Felmarginalen vid tand- och skelettundersökningar ligger på +/- fyra år.

Men Migrationsverkets rutiner har också ändrats visar det sig.
De juridiska ombud som varje asylsökande ska få väljs ut av datorprogram där de jurister som för tillfället har få eller inga uppdrag får sig ett flyktingfall tilldelat. Det är tillgänglighet inte kunskap om asyllagstiftning som avgör.
Advokaterna Enar Bostedt och Linda Bostedt protesterar mot det nya systemet som enligt dem införts för att ”skapa millimeterättvisa mellan advokatbyråer”, och ”går att jämställa med att en simmare som tagit simborgarmärket får i uppdrag att bli livräddare, bara för att hon eller han bevisligen är simkunnig”. (SvD Brännpunkt 8 juni 2013).

De försvunna barnen är de som kommit till Sverige och sedan … försvunnit. 1202 barn de senaste sex åren, 783 är fortfarande borta.
De är barn som övertalats lämna asylboenden och familjehem, kanske i tron att de ska få det bättre men lika gärna kan ha hamnat i slav- och sexarbeten, drogmiljöer och miserabla levnadsförhållanden. Några av de här barnen intervjuas i boken, andra som författarna sökt har inte gått att spåra upp. De är försvunna.
Polisen letar inte efter dem. Oklart varför. Inte alla skribenter tar upp just den aspekten i sina texter om boken.

Av de som inte försvinner får en del stanna i Sverige, andra får avslag på sina asylansökningar.
Några av de som fått avslag återvänder frivilligt till sina hemländer. Sida har nyligen byggt upp ett återvändandehem i Kabul för barn som frivilligt återvänt sedan man från Sverige fått kontakt med deras föräldrar eller släktingar i Afghanistan.

För tvångavvisningar finns EU-projektet Erpum som ska skapa effektivare avvisningar av barn till till exempel Irak och Afghanistan, men också till Serbien dit framför allt romska barn avvistas.
Erpum, The European Return Platform for Unaccompanied Minors, finansieras med EU-medel, och har varit i gång sedan januari 2011. Förutom Sverige deltar också Norge, Nederländerna och Storbritannien i Erpum.
För varje avslutat barnärende får Migrationsverket 4 500 kronor.

Vem bryr sig om de utvisade barnen? Kan man också fråga sig. Vad är det som gör att barn på flykt hellre ”försvinner” än riskerar utvisning tillbaka till EU-länder de redan passerat och många gånger har förfärliga erfarenheter av, och sedan vidare till hemländer där många av dem inte har något annat än fortsatt misär som väntar.
Vilken del av FN:s barnkonvention är tillämplig när vi mäter och kontrollerar, lottar ut ombud och bygger barn- och återvändarhem i länder där levnadsförhållandena är så eländiga att föräldrar hellre skickar sina barn ut i det okända än behåller dem hos sig?

Om andra som tror att Europa är något annorlunda och bättre handlar “Bilal. På slavrutten till Europa” av italienske journalisten Fabrizio Gatti. Med början i Dakar beskriver han hur det är att i händerna på människosmugglare och rövare, med och utan uniform, försöka ta sig från Mali genom Sahara och in i Europa. ” …för militärerna liksom för smugglarna är migranterna ingenting annat än inkomster.” skriver Elisabeth Hjorth i sin anmälan av boken i SvD, måndagen 10 juni 2013. “Det finns ingen gräns för hur mycket det tjänas på slavarna som skördar Europas livsmedel” fortsätter hon. Det är tomaterna och sparrisen och jordgubbarna och salladen och persikorna och … allt som ska plockas och paketeras och fraktas och säljas billigt i våra stormarknader och varuhus det handlar om. I vårt demokratiska, på mänskliga rättigheter byggda Svergie och EU.

”Framtidens skugga vilar över samtidens beslutssituation” citeras årets skytteanska pristagare Robert Axelrod. Det gäller inte bara i den statvetenskapliga värld och de beslutssituationer i komplexa sammanhang som hans teorier uppstått i.

Kremlologi och Churchill

17 Jun

Medvedev är på väg ut eftersom Guriev flyttat till Paris. Kudrin kanske kommer tillbaka som premiärminister, eller också kan Sjojgu som efterträdde Serdjukov som försvarsminister bli premiärminister. Serdjukov fick gå för att han var impopulär hos generalerna, för att han var korrupt, eller för att han försökte reformera armén men korruptionen inom försvar och försvarsindustri fick honom på fall.*

Enade Rysslands och Putins svar på Alistair Campbell och Peter Mandelson, Vladislav Surkov, har fått lämna såväl presidentens stab som posten som vice premiärminister.
Hökar vinner över liberaler, ekonomisk realism förlorar mot populism.
Fem dumaledamöter från Enade Ryssland lämnade sina poster i mars efter att bloggare (Zajakin i Spanien och Navalny i Ryssland) offentliggjort att de har oredovisade egendomar i Kanada och i Miami, tre andra (Malkin, Kerimov och Klishas) skulle enligt The Moscow Times i mars i år, komma att lämna duman efter att en lag som förbjuder dumaledamöter att ha konton utomlands trätt i kraft. Flera dumaledamöter, inte bara från Enade Ryssland, har anklagats för att ha plagierat akademiska avhandlingar.
Om Putin kommer att gifta om sig med Alina Kabajeva är oklart, enligt viss rapportering har det redan skett, eller kanske inte, andra rapporter låter förmäla att det skulle vara politiskt opassande och därför omöjligt, även om han, enligt återigen andra rapporter, redan har två barn med Kabajeva.

Mottagaren av årets Anna Politkovskaja-pris som delas ut av Publicistklubben, journalisten Michail Afanasiev, har misshandlats av okända och av poliser, han har åtalats för sin rapportering om maktmissbruk och rättsskandaler. Rättsosäkerheten inte bara för journalister utan för alla, är en av flera orsaker till att han enligt SvD:s reporter Jan Blomgren ”menar att det bara är en tidsfråga innan raseriet mot Putins styre mynnar ut i ett folkligt uppror”.

Rapporteringen från Ryssland är måhända en spegelbild av ryskt politiskt klimat fyllt av rykten, verkliga och inbillade konspirationer, verklig rättsröta och verklig fattigdom i breda lager, och till det förhoppningar om att en (annan) ledare ska ställa allt till rätta.
Anna-Lena Laurén, SvD:s förträffliga Rysslandskorrespondent, är en av mina källor till vad jag vet om Ryssland och rysk politik.
I en artikel från 13 maj med rubriken ”Medelklassen i Moskva besatt av mammon”, beskriver hon rysk medelklass sådan den lever i Moskva – ”Allt ska slösas omedelbart – på saker, resor, upplevelser.”

Är det inte medelklassen som annars beskrivs som den som kommer att tröttna på och få bort Putin, hans klan och korrupta underhuggare i Moskva, S:t Petersburg och alla provinser? Som kommer att införa en liberal demokrati och ett Ryssland som går att lita på i Arktis och överallt?

För övrigt är jag inte missbelåten med att Andreas Cervenka i sin lördagskrönika 1 juni 2013 refererade till Mark Hollingsworths och Stewart Lansleys bok “Londongrad – from Russia with cash” som nämndes i min blogg 29 december 2012. Cervenkas ingång är en annan än min, han skriver om tvångsmässig överkonsumtion hos de superrika och vad den inneburit och kan innebära. “Studiebesök i stormens öga” är rubriken. Läs den gärna.

Det är inte lätt att försöka följa rysk politik och utvecklingen i Ryssland. Och det är inte bara jag som tycker att det är svårt:

Tillåt mig citera Winston Churchill från ett tal i oktober 1939:

“I cannot forecast to you the action of Russia. It is a riddle, wrapped in a mystery, inside an enigma; but perhaps there is a key. That key is Russian national interest.”

*Enligt uppgift kostar alla ryska försvarsprojekt minst tre gånger så mycket som beräknat, på grund av korruptionen.
En tidigare officer i svenska försvaret sade en gång, lite obetänksamt kanske, att alla projektkostnader i Sveriges försvar måste multipliceras med pi (3,14) för att visa den slutliga kostnaden. Men det beror på dåliga mattekunskaper får jag tro, inte på korruption som anges vara orsaken för att rysk försvarsmateriel blir tre gånger så dyr som beräknat.
Den som orkar kan kolla om det gäller även kostnaden för Prio, detta datasystem som skulle göra alla andra system onödiga.

Jag kommer ut

16 Jun

Jag slutar skämmas. Jamen. Jag har all rätt i världen att tycka pornografi är för jävlig. Just det. Jag skiter i ”yttrandefrihet”.
Det är inte yttrandefrihet att filma eller fotografera hur någon eller några kör upp flaskor i folk, oberoende av kön. Eller penetrerar alla upptänkliga hål, samtidigt, med tänkbara och otänkbara attiraljer.
Om tidsbestämda tabun skrev Annina Rabe en krönika i DN 19 februari 2013. ”Pedofili i folkhemmet” löd rubriken.
Rabe utgår från en artikel i Hemmets Journal (!) av år 1975. Artikeln handlade om den indiska muria-stammen där barn redan från femårsåldern börjar ha sex med äldre, initiationsriter som beskrivs utan höjda ögonbryn. Dessutom framhölls det i artikeln att barnen inte behöver tröttna på någon eftersom de byter partner var fjärde natt. Det ansågs exotiskt, främmande.

Jahaja. 1975. Det var långt innan pedofiler, barntrafficking och barnsexhandel började beskrivas som de förfärliga övergrepp de är.

När handlingssätt är så främmande att de ses som exotiska, eller som något man kan skratta åt, då är det ännu något som de flesta inte kan tänka sker IRL, här.
Har det otänkbara däremot blivit en del av en verklighet ständigt tillgänglig via bilder och filmer, då kan det inte bara tänkas, det kan utföras. På prov kanske? Eller som en variant av vardagen?

Och förövarna finns IRL. De som vill ha orörda, outvecklade kroppar att hantera utan empati och respekt för barns rättigheter, eller se andra hantera dem utan empati och respekt för barns rättigheter.
Europarådet, EU och USA har gemensamt och var för sig antagit direktiv och uttalanden om att kampen mot sexuellt utnyttjande av barn är en viktig del av strategin i arbetet för barnens rättigheter. Barnpornografi på internet är en av de saker som ska bekämpas.
Varje dag anmäls minst ett barnpornografibrott till rikspolisstyrelsens grupp mot sexövergrepp mot barn och barnpornografibrott enligt en TT-artikel från december 2012. Det skulle kunna vara fler, om det fanns resurser att ta emot dem.

Det finns tusentals domäner och communities på nätet som innehåller barnpornografi, många av barnen som figurerar i filmer och på bilder är tio år eller yngre, ned till spädbarn. Merparten är flickor.
”Det jobbas rätt lite med att identifiera vilka barnen är” säger polisen som intervjuas av TT. Polisen spårar i stället de som tittar, innehavarna.
I Sverige har polis och åklagare också arbetat med att utreda och åtala innehavare av tecknad barnpornografi, japansk manga. HD friade så småningom innehavaren, en mangaexpert och översättare av manga, i alla fall utom ett, den 39:e teckningen där HD ansåg att det nog ändå såg ut som en verklig och underårig människa på teckningen.

Att barnpornografi där verkliga barn utsätts för vuxnas sexualitet och våld, sexuell eller inte, är förbjuden är självklart. Det borde också vara självklart att de som gör och medverkar i filmer där barn utsätts för sexbrott jagades med större energi och outtröttlighet än fildelare som laddar ner och tittar på ordinära filmer och lyssnar på ordinär musik på sina datorer.

Men det är uppenbarligen inte bara så att energin och outtröttligheten är mindre, den är i det närmaste obefintlig. De drabbade barnen har kanske inga ekonomiska muskler eller advokater som för deras talan?
Så långt barnpornografi. Mina åsikter om detta är sannolikt inte kontroversiella.

Men “vanlig” pornografi då?

Pornografin släpptes fri i Sverige 1971 med hänvisning till yttrandefriheten. Att förbjuda porr har nu blivit något som förefaller så verklighetsfrämmande att det är något som bara stygga, dumma EU ibland sägs vilja göra.

Men varken hårdporr, porr eller ens sexmässor är nödvändigtvis friskhetstecken i samhällen. Inte artiklar som framställer prostitution som normalitet heller.
Lila jättedildoar och knytnävar i vaginan, snaror runt ballarna och piskmärken på skinkor, plastfår och kön som rakas för att se outvecklade ut.
Men vaffan.

Det finns en kortfilm, Porrskadat, som jag bara läst om. Men jag är glad att den finns och jag hoppas att inte bara jag som redan är anti-, utan många, många som tror att porr är något som måste finnas, för att … för att … ja, varför?, kommer att se den.
Inte minst killar. I filmen berättar tjejer om hur det är ”att leva upp till den bild som pojkvänner har onanerat till”. Killar som inte ens orkar fantisera tydligen – de har väl ingen fantisator, kantänka. Pffft.
Läste förresten om en porrstjärna specialiserad på analsex. Före inspelningar fastade hon i 24 timmar och gjorde flera tarmsköljningar. Efter inspelningar låg hon i fosterställning i dygn, tills såren läkte och smärtorna vek. Hon tyckte det var roligt om hon beredde nöje för dem som såg filmerna. Vill ni leva upp till det, tjejer?
Nej vaffan.

Vill vuxna som är överens om både inledning och stopp testa något nytt så ok då.

Men de allra flesta vill garanterat inte ha varken flaskor eller knytnävar inkörda i någon kroppsöppning, eller bli bundna och blåslagna.

Vägra pornografi! Låt det otänkbara förbli otänkbart.

Vägra behandla barn, kvinnor och män utan empati och respekt!

Våga göra egna erfarenheter, som jämbördiga parter.

Våga ge, våga ta, våga styrka, våga svaghet. Våga vara vuxna, våga älska!


Some are born to sweet delight

12 Jun

Det kan vara lämpligt att spara 500 kronor i månaden till nyfödingen föreslår en privatekonom i svaret till en nybliven förälder i en frågespalt.

Ett svar som belyser skillnaderna i inkomster och perspektiv mellan olika grupper i Sverige.
Några har jobb och jobbskatteavdrag, villa och rut- och rotavdrag, tjänstebil och båt och sommarhus.
Andra är i fas 3 och linkar till praktikplatsen för att inte mista det ekonomiska stöd som återstår efter att ha bortrationaliserats från arbetsplatsen där de jobbat i trettio år.

Klyftorna ökar i Sverige, alltfler blir fattiga, relativt sett.
Det är inget problem tyckte Ebba Busch (KD), hon är också fattig relativt sett, jämfört med Ingvar Kamprad.

Problemet är inte Busch eller Kamprad. Problemet är att det blivit allt svårare att ta sig bort från den relativa fattigdomen i Buschs Sverige. Utsorteringen börjar redan på förskolenivå och fortsätter genom skoltiden och resten av livet.
Och ja, det finns de som klarar sig bra trots sorteringen. Förr kallades de maskrosbarn.

Maskrosbarnen kan ofta berätta hur någon i deras omgivning, inte sällan lärare eller fritidsledare, sett dem och hjälpt dem stå emot utsorteringen. Med färre vuxna tillgängliga, med allt fler barn och unga som pockar på uppmärksamhet blir chanserna mindre att någon ska orka se och hjälpa.

Så några ber om råd hur mycket de ska spara för nyfödingens räkning, andra räknar på hur de ska få ihop till hyra, mat och nya gympaskor till dottern som börjar trean.
Skridskor är inte att tänka på när vintern kommer, slalomutrustning är ett skämt. Det får bli stärkande promenader på gympalektioner och friluftsdagar i stället.

* – * – * – * –  * – * – * – * – * – *  – *
Every night and every morn,
some to misery are born.
Every morn and every night,
some are born to sweet delight.
Some are born to sweet delight
Some are born to endless night

William Blake

Stora spioner och små kunder

11 Jun

Storbolags och bankers it-nät attackeras av virus, trojaner och spioner. Attackerna förutsätts vara fientliga, och det är konkurrenter eller främmande makt som står bakom dem. Främmande makt är antingen Kina eller Ryssland.

Är det Kina är det ”Kina”, är det Ryssland är det antingen Putin eller kriminella.
Ska it-brottsligheten ges riktigt hög prioritet kallas den cyberbrottslighet.

I denna och i annan rapportering finns det saker som stör mig.
Storbolag och banker attackeras förvisso, säkert av konkurrenter och stormakter. Men bankerna attackeras också av kriminella som samlar konto- och personuppgifter. Uppgifter som sedan används för att tömma kundernas konton. När så hänt skriver journalister om ”casen” (jag har också gjort det), frågar säkerhetsansvariga på bankerna som förnekar att det är bankens säkerhet som brustit, och ”caset” nekas ersättning.
Bevisbördan ligger på kunden.
Små kunder är små irritationsmoment, stora kunder däremot kan hävda sina rättigheter, har råd med jurister och till och med egna utredningar. Är kunden så stor att banken måste erkänna att något är fel, går det också att finna en, eller kanske flera, syndabockar. Någon som brustit i säkerhet när det gällt förfarandet på banken, eller vid installation av systemen kanske.

Kundens/konsumentens rätt heter pengar. Pengar som inte handhafts av banken.
Det är svårt att tycka synd om storbolag och banker som klagar över it-brottslighet. De har resurser att lägga på säkerhet.
Resurserna används uppenbarligen inte till detta.
Jag har svårt att tycka synd om Skatteverket eller danska polisen också, när det har gjorts intrång i deras dataregister. De har visserligen hittat en syndabock, Svartling-Warg, och kanske är det han som tagit sig in i registren. Det verkar troligt att han kommer att dömas för det.
Men borde inte Skatteverket och danska polisen också dömas för oansvarig förvaring av personuppgifter?
Och S-W, när han döms skyldig, få strafflindring för att han visat på detta?

När svenska företag och myndigheter klagar på virus som Flame, ett av flera som används för att samla känslig information, inklusive försvarsanknuten sådan, så kan det ju vara värt att komma ihåg att just detta virus enligt SvD (31 maj -13) misstänks ha utvecklats av USA och Israel för att spionera på stater, men ”de många varianterna av det indikerar att det tagits över av och vidareutvecklats av organisationer i andra länder”.

Jaha ja. Hur gick det till då?
Banker och betalföretag blockerade Wikileaks
i efterdyningarna av deras publicering av dokument från amerikanska försvaret, Assange sitter på Ecuadors ambassad i London, och Bradley Manning står inför militärdomstol i USA. Wikileaks och Assange var lätta att hitta, och Manning erbjöd inte heller något större problem. Men Flame, hur togs det över?

I spåren av it-spioner och -brottslighet växer it-säkerhetsföretagen, it-forensiska labb, it-polisgrupper. Samtidigt växer it-trafiken via datorer, surfplattor och mobiler, sjukjournaler ska skickas och läsas via nätet, till och med busstidtabeller ska hämtas via nätet. Och e-böcker förstås, så skönt att slippa både sjukvårdspersonal och böcker, och alla uppgifter om läsning och sjukdomar finns ju i tryggt it-förvar!
Affärssystemen för kartläggning av kunder via medlems- och betalkort blir allt större och effektivare. Det framställs som förbättringar.

Enligt en rapport från Europol publicerad i januari i år stjäls 1,5 miljard euro varje år från EU-medborgare via bankkort som kapats eller stulits.

HALLÅ!  Säkerheten? För persondata! För kunddata! För företagsdata! För försvarsdata!

Vad vi behöver är inte en Cyber Security Strategy,
vi behöver ett Cyber Stupidity Centre.
För att än en gång citera Anne-Marie Eklund-Löwinder, säkerhetschef, .SE.

https://www.iis.se/blogg/cyber-security-strategy/

RepRap, japp-japp

10 Jun

I Almedalen 2010 fanns Piratpartiet på plats under ett litet soltak, och förutom piratpartisterna fanns under taket också ett bord där en makalös manick var i verksamhet.

Makalös Manick2
Manicken var en 3D-skrivare som skulle bli en reprap-kopiator. En 3D-skrivare gjord för att kopiera sig själv.
Om den skulle ha kunnat göra just detta är osäkert, och om den någonsin fick i uppgift att kopiera sina egna delar är oklart.

Manicken i Almedalen har veterligen förpassats till glömska i ett förråd, men Isak Gerson och Gustav Nipe som satte ihop den har beställt och monterat en 3D-skrivarbyggsats som de 2013 gärna visar upp med ett bara delvis skämtsamt stridsrop ”3D-kopior till folket!”.
2010 fanns inget stöd för att berätta om 3D-skrivare för en vidare krets, men sedan dess har de kommit i ropet och skrivits om även i många papperstidningar. Byggsatser finns att beställa på nätet i olika format och prisklasser beroende på vad man vill kunna kopiera, och datafiler med ritningar för tillverkning av omkring 20 000 olika produkter finns att ladda ned gratis från nätet.

Arkitekter och ingenjörer var de som började använda sig av 3D-skrivare för framställning av prototyper och modeller. När nu skrivare i olika prisklasser och möjligheter att skriva ut i olika material finns tillgängliga, kan också mindre resursstarka företag och privatpersoner använda tekniken och göra till exempel reservdelar, leksaker och spel.

Makers-grupper har bildats och makersverkstäder etablerats som låter människor med idéer om konst, produkter och produktion samarbeta och gemensamt söka lösningar på problem.

Kopior kan göras i olika material och för olika syften. Vapendelar i plast har demonstrerats, och till och med kroppsdelar kan kopieras och användas till exempel inom transplantationskirurgi. Självklart krävs helt andra skrivare för framställning av kroppsdelar än de skrivare som finns att köpa för några tusenlappar på nätet.

Hur gick det med utveckling av reprap-skrivare då? Det är oklart. Förkortningen står för “replicating rapid prototyper”, målet var att skapa en skrivare som snabbt skulle kunna kopiera sig själv och andra produkter i en ny industriell revolution. Den första reprapskrivaren som gjordes känd för en bredare publik 2007 kallades Darwin. En senare modell, Mendel, presenterades 2009. Säkert har en del hänt sedan dess, aktiva reprap-grupper finns på nätet, men likaväl som Lego sannolikt inte är imponerat av möjligheterna att skriva ut legobitar på 3D-skrivare hemma på skrivborden, är tillverkare av 3D-skrivare roade av möjligheten att de skrivare som saluförs är fritt kopieringsbara,

Som så mycket annat har 3D-skrivarindustrin sin egen hemsida där piratkopiering, och hot mot patent och immateriella rättigheter tas upp som en icke önskvärd del av den växande marknaden.
Föga förvånanade är hemsidan försedd med en informationsruta: ”3D Printing Industry. Reproduction without explicit permission is prohibited. All rights reserved.”
Det är en bit kvar till den nya industriella revolutionen, är en slutsats som förefaller riskfri att dra.

“Häxor” och gamla hundar

8 Jun

En till dom mot ”exorcister” har meddelats i svensk domstol. Den utsatta flickan är nu i tonåren, och ”exorcismen” utövades mot henne för fem år sedan, av hennes fosterföräldrar.

Det är tingsrätten i Borås som nu dömt mannen till fängelse i ett år och tio månader för grovt olaga tvång och grovt olaga hot. Kvinnan dömdes för grovt olaga hot till fängelse iåtta månader.
De har tvingat flickan dricka en blandning av rengöringsmedel, vatten och urin för att på så sätt onda andar skulle drivas ut ur henne.
Flickan omhändertogs 2008, efter att ha kräkts blod och förlorat medvetandet av det hon utsattes för.

Borås tingsrätt har tidigare behandlat ett liknande ärende. Om detta skrev jag i bloggen 16 maj, ”Häxor” och svensk rättvisa:
https://lottasallehanda.wordpress.com/2013/05/16/haxor-och-svensk-rattvisa

I det fallet frikände Borås tingsrätt, men hovrätten ändrade domen till fleråriga fängelsestraff.
Man får inte misshandla barn med hänvisning till ”kultur” och ”folktro” eller att det som skett förefaller så främmande att det inte kan ha hänt.

Ibland lär sig gamla hundar sitta. Det inger hopp.

Den ryska björnen

8 Jun

”Approach thou like the rugged Russian bear!”
Kom som en björn från Ryssland!

Det är Shakespeare’s Macbeth som uppmanar Banquo’s spöke att anta formen av en rysk björn, så att kan Macbeth möta honom.
För svenskt försvar och vänner av Nato-anslutning räcker det med ett björnspöke. Någon önskan att möta det finns inte.
Frågan är kanske om det finns någon risk för ett möte. Försvarsreportrar och kommentatorer från olika försvarsinstitut och -högskolor är inte eniga om hur stor risken är.

Om att björnen vässar klorna är dock alla överens. Det skiljer lite emellan de som anser att vässandet sker från en så slö nivå att det egentligen inte innebär någon fara, och de som anser att vassare klor alltid kräver högre beredskap än slöa.
Sedan är frågan hur de vässade klorna ska bemötas. Natomedlemskap tycker FP, de flesta andra partier anser att det inte är en fråga att ta upp eftersom svenska folket inte är beredda att säga ja till ett sådant medlemskap.

Men att Sverige inte kan försvara sig självt är ändå något alla håller med om. Svårt att göra annat efter ÖB:s uttalande vid årsskiftet: Försvaret klarar att försvara en mindre del av landet under en vecka. Sen behövs hjälp utifrån.
Vem är egentligen förvånad? Sverige, oberoende av storlek, har väl alltid haft bundsförvanter när landet gått i krig? Allianserna har varierat, och för de flesta är det svårt att följa med i hur och varför allianserna skiftat genom århundrandena.

Nu sätter några sin tro och sitt hopp till ensidiga solidaritetesförklaringar med nordiska och baltiska länder. Solidaritetesförklaringar som vederbörande länder närmast tävlat om att förklara vara just ensidiga, för någon avsikt att rycka in till Sveriges försvar har de inte. De kommer att ha fullt upp att försvara sig själva, förstår man. Enligt rapporter från norska Aftenposten är för övrigt den norska försvarsförmågan inte alls lika bra som den vill verka: av flottans fem fregatter finns besättningar till tre, av flygvapnets 50 F16 finns bara 15-16 tillgängliga, och den internationella övningen Cold Response anses vara förlagd till fel område.

Om vi ska försvara oss mot något annat än den ryska björnen förefaller inte vara ett ämne att alls diskutera. Annat än om det handlar om ”terrorism”, men då deltar vi för fullt och Säpo lämnar uppgifter om svenska medborgare till amerikanska myndigheter som anklagar medborgarna för terroristbrott som inte är åtalbara enligt svensk lag.
Om det låter luddigt syftar det på de två svenska medborgare som utlämnades från Djibouti till USA, anklagade för medlemskap i al-Shabab som inte är terroriststämplat i Sverige eller EU.

Försvaret deltar i aktioner mot pirater i Adenviken. Gott så. Men kanske det vore bra att agera mot tjuvfiskarna i Adenviken och havet utanför Östafrikas kust. Också. Det har aldrig förts på tal vad jag vet. Ingår inte i mandatet. Men nog vore det bra att agera mot de krafter som gör piratverksamhet till den enda möjliga kvarvarande försörjningkällan för fiskarbefolkningar längs Afrikas kuster. Både vid Afrikas horn och i Västafrikanska länder.

Ryska björnungar får för övrigt tas om hand av människor finansierade av IFAW (International Fund for animal welfare), en amerikansk organisation. Tydligen har denna organisation inte behövt registrera sig som utländsk agent. Anna-Lena Laurén berättar om björnungarna och familjen som föder upp dem med flaska i en artikel i SvD 3 juni. Den uteblivna registreringen förklaras med Putins förtjusning i vilda djur. Fler ryska björnar alltså, riktiga björnar, med hjälp av Putin. Hm.

Det gick inte så bra för Macbeth som bekant.
Det var inte Banquo’s ande som besegrade honom.
Det var en levande Macduff, ”off his mother’s womb untimely ripped”.